14:30 2021-11-20/ Rakbladsdöden.

Jag drömmer mardrömmar om de sylvassa metallbitarna. Hur jag letar febrilt utan att hitta en enda. Genom mataffärer och byrålådor. Hur det inte blir tillräckligt eller hur allt går åt helvete. Jag drömmer om gamla barndomsvänner med lindade armar och avsaknad av kroppsdelar. Som om mitt inre försöker reta mig. Hur det aldrig var riktigt tillräckligt. Och hur jag ibland känner att jag har förlorat en del av mig själv när jag gav upp det. Skärandet. Som om det var något värt att spara.

Jag lyckades ha sönder mig totalt och när rädslan lagt sig var jag orimligt nöjd över det. 

Att kalla mig galen var en underdrift.